Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Långvarig smärta definieras som smärta som pågått under en tidsperiod på minst tre månader. Sjukgymnastliga behandlingsmetoder för detta tillstånd är många men få har stark vetenskaplig evidens som kan ge tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnastiska behandlingsmetoder som nyttjas vid behandling av långvarig smärta och skäl till vald behandling inom vårdcentraler, privatklinker samt specialiserade smärtenheter. Metod: Webbenkäter skickades ut till 144 kliniska sjukgymnaster uppdelat på tre verksamhetsgrupper: smärtenhet, vårdcentral och privatklinik. Kliniskt verksamma sjukgymnaster arbetade främst med patientutbildning och fysisk träning i cirkulatoriskt syfte vid behandling av långvarig smärta.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Syftet med detta arbete är att ur ett journalistperspektiv visa vilka komponenter som god journalistik med dennaturvetenskapligt orienterade forskningen som bevakningsområde består av. Arbetet fokuserar på massmedierna som agendasättare och frånser de kommersiella aspekterna av verksamheten..

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ?Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?? och ?Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?? För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ?vetenskaplig osäkerhetsgestaltning?, ?tvetydighetsgestaltning? och ?ekonomisk gestaltning? som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet används i den specialpedagogiska verksamheten. De uppställda frågeställningarna till syftet är:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhållandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- Används beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgår från två teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men även från professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa värld.

SAMMANFATTNING?Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli?Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetAntal sidor: 28Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten.Våra frågeställningar är:Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?  På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer.

Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Den här rapporten är en kartläggning av klustret Vetenskaplig och Medial visualiseringsteknik. Jag har på uppdrag av Näringslivskontoret i Norrköping och E.S.D.A i Linköping intervjuat ett antal företag som arbetar med visualiseringsteknik. Frågorna har bland annat rört företagens sysselsättning/produkt och framtida planer för verksamheten. De flesta företagen har vänt sig mot nöjesindustrin och då främst spelbranschen men en del har arbetat med vetenskaplig forskning med medicinsk inriktning. Alla tror på en framtid med visualiseringstekniken även om den svenska marknaden för en del är för liten och samtliga har svarat att det finns gott om kompetent arbetskraft på området.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Open access has played a significant part in the development of scholarlycommunication. Today, several research funding agencies around the worldrequires that the results of the research it supports must be published openaccess where the underlying idea is that publicly funded research should befree and available to all users. The purpose of this thesis is to discuss the issueof open access publishing from the perspective of researchers in the field ofodontology, focused on their attitudes, behaviors and publishing experienceswith open access. Through a qualitative interview study with fiveodontological researchers, the results have been compared to previous studieson researchers' attitudes and experiences with open access. The results showthat both knowledge and experience with open access publishing is fairly lowamong the participating scientists.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.